lördag 18 december 2010

Det är ju höjden av ironi!

Ni vet ju hur jag alltid har förespråkat att det (oftast) inte hundens fel att den hugger, utan att det är den som håller i kopplet! Att det är vi människor som är fullt ut ansvariga för vad våra hundar gör. Och jag har alltid dragit upp diskussionen när media har hängt ut vissa hundraser som "mördarhundar" etc...

Idag när vi var ute och promenerade-jag, trollungen(i sin barnvagn naturligtvis) och monstret så blev vi attackerade-helt oprovocerat

Detta hände-

monstret gick löst, för det var inga andra människor där vi var, så när jag såg att det längre upp mot backen kom en man och hund, busvissla jag in monstret och hojtade till så han skulle komma fort. När jag precis ska fästa kopplet tittar jag upp mot backen och ser då hur den andra hunden rusar(med mord i ögonen) mot oss. Det gick inte att missta vad den andra hunden vill-man kunde nästa känna det i luften! Monstret rusar då för att försvara oss och attacken blir då inte precis vid mig och trollungen!
Jag rusar efter och försöker komma på hur jag ska separera dessa hundar och den andra ägaren gör ingenting!
Efter vad som känns som en heldag:( så hugger den andra hunden mitt monster i frambenet och vägrar släppa, så då får jag min chans-
jag får tag i monstrets strypkedja och försöker hålla honom samtidigt som jag skriker åt den andra ägaren att han (detta var en han!, han var minst en dm längre än mig, han vägde minst 10 kg mer än mig OCH han gjorde inget) måste få bort sin hund och så skrek jag nog lite(!!!)fula ord också. Efter mycket om och men får han bort sin hund, går bort en bit ifrån oss, varpå jag börjar skälla ut honom och förklarar att jag nog behöver uppsöka veterinär med min hund och då utstöter han ngr annorlunda ljud och tecknar (vad jag tolkar det som) att han är döv!

INTE nog med att vi blir attackerade och min hund blir huggen!!! Sen är idioten DÖV-så jag kan ens inte skälla ut honom!!! Jag var så chockad och faktiskt fortfarande lite skraj efter allt så jag bara tecknade till honom och gå iväg. Fanns ju inget som sa att hans hund inte skulle attackera ingen!
Och jag vet: naturligtvis skulle jag tagit namn, adress etc men min första prioritering var att få min hund och mitt barn, så långt ifrån denna aggressiva hund som möjligt

Och Ja-jag har anmält det och ska ringa Länsstyrelsen på måndag och anmäla det dit också! Och Ja-träffar jag denna man/pojke med hunden igen så kommer jag bokstavsteckna att han ska avliva sin hund!!!
Och Nej-jag har inget emot döva människor!
Min frustration låg i att jag inte kunde få ur mig min ilska, jag kunde inte verbalt förklara mig.

Och JA-jag önskar att jag kunde försvarat min familj bättre men hade jag gjort på något annat sätt kunde hunden bitit mig istället och jag är ensam med barn och hund fortfarande.

Tyvärr så kommer ju det här göra att jag kommer titta över axeln hela tiden, när vi är ute. Jag kommer tro att alla hundar kommer attackera men tids nog så kommer det ge med sig!

Och jag tycker fortfarande att det är vi människor som är ytterst ansvariga för när det händer sådana här saker! Det är personen som håller i kopplet som har makten att göra sin hund till det man önskar!

Vilken slags hund det var som attackerade oss?

En brunspräcklig!

Inga kommentarer: